Varning för ras

I morgon blir Moa 3 veckor redan, dagarna går så fort. Vi har varit hemma från sjukhuset i en vecka nu, och det tar verkligen tid att landa och komma på fötter. I alla fall för oss. Man ska lära känna varandra samtidigt som det vi har varit med om börjar komma ifatt oss. Det är jobbigt och jag känner att det tar tid, men det får det väl göra. En dag i taget.

Just nu känns det bäst att göra bloggen lösenordsskyddad. Så vill ni, lämna en kommentar med mejladress så skickar jag över en inbjudan till bloggen.

Må så gott.

Jag saknar ingenting akut

Skruttan sköter sig måste jag säga. Hon vaknar (än så länge) 2-3 ggr per natt (oftast runt 2 & 5) och är hungrig. Och då ska det gå unna, helst så ska ju maten då redan vara i munnen innan hon slagit upp sina blå. Men riktigt så snabb är inte mamma och pappa. Så det kan bli lite skrik innan vi kommer till ro, men sen är hon så nöjd. Äter och somnar gott om igen. Det är helt klart godkänt enligt mig!

Av naturliga skäl så blev det ingen Winnerbäck konsert för mig i fredags. Kändes lite trist då jag sett fram emot det så länge, men det är ju som det är. Tur att jag sett honom sisådär 6-7 ggr förut ;-) Men min kära systeryster köpte i alla fall med sig hans nya dvd som såldes på konserten, så den ska jag se idag.

Sen kommer Emma på besök i eftermiddag också, mys!

14 dagar.

Moa är redan 14 dagar gammal idag, det känns himla konstigt. Hur kan dagarna försvinna så snabbt? Det var ju precis nyss som jag fick upp henne på bröstet för första gången. Det går inte ihop. Å andra sidan har vi ju bara varit hemma i 3 dagar, så det har väl med det att göra också.

Vi börjar fatta galoppen här hemma. Vi tar det i våran takt, lär känna varandra sakta men säkert. Vi lever i bebisbubblan och myser mest hela dagarna och tar igen oss. Precis som det ska vara. Efter våran tuffa start tillsammans behöver vi ladda batterierna och samla krafter, både vi och Moa.

All kärlek.

Lilla Moa är här nu.

Den 9e augusti 12.16, kom våran lilla flicka, hon vägde 2660 gram och var 49 cm.

Som ni vet så åkte vi in till sjukhuset den dagen klockan 10 för rutinkontroll, eftersom jag gått över tiden och var i vecka 42+1. Vi skulle på ultraljud och läkarundersökning. Ultraljudet var fint och visade inga konstigheter. Sen togs CTG och där såg läkarna hur Moas hjärtfrekvens sjönk när jag fick värkar. Sen gick det fort.

En halvtimme senare låg jag på operation för akut kejsnarsnitt. Vi förstod ingenting, hann inte reagera och det var väldigt dramatiskt. Dom hann inte ge bedövning så jag kunde vara vaken under operationen, så dom fick söva mig under snittet. När jag vaknade upp låg jag på Intensiven och Moa hade dom kört direkt till Neonatal avdelningen. Hon var väldigt liten för att vara så långt gången och hon hade det väldigt kämpigt. Hon hade EKG övervakning, dropp och sondmatades. Hon skulle inte ha klarat en vanlig förlossning.

Jag varken vill eller orkar gå in på detaljer. Men det har varit väldigt kämpigt och tufft. Dels det vi själva gick igenom med snittet och dels allting som hände med Moa. Vi har nog inte förstått det riktigt själva än. Vi har bott på Neonatal avd i 10 dagar, men nu har vi äntligen fått åka hem med våran lillskrutta.

Nu ska vi försöka landa lite. Ta in allting som har hänt och allt som vi varit med om. Nu ska vi börja leva det vanliga och normala bebis/familjelivet, såsom det borde varit från början. Tack för alla era tankar och era grattis!

BF plus 14 - har hon fått nog?

I morse vaknade jag klockan 06 av att jag hade starka sammandragningar/förvärkar, och det har hållt i sig under hela dagen och dom kommer med jämna mellanrum. Nu mot kvällen har dom stannat av lite och kommer mer sällan och känns inte lika starka, men dom har inte slutat. Vi får se hur detta fortsätter under resten av kvällen och natten nu - kan det kanske vara så att Moa fått nog där inne?

Händer inget i natt, så ska vi ju vara på sjukhuset i morgon klockan 10. Då blir det ultraljud samt läkarundersökning och diskussion angående ingångsättning. Vi har blivit tillsagda att ta med bb-väskan och babyskyddet i fall vi blir kvar. Kan hända att det dröjer innan ni hör från mig igen, allt beror ju på vad läkaren säger i morgon. Men nu har ni fått en liten update om läget i alla fall.

I kväll laddar vi med pizza, mycket vila och koncentrerar oss på att andas!
Kram på er!

Middag & sällskap

Det är fortfarande lugna puckar här hemma. Moa ställer inte till med så mycket mer action än det vanliga om man säger så. Har vi tur kanske hon är på annat humör i natt :-)

I kväll kommer syster och hennes sambo hit på käk. Vi slår på stort med fyllda pitabröd och vaniljkesella med frukt till efterrätt. Götterier så det står härliga till! Gott & nyttigt med andra ord, perfekt. Jag ser liksom redan fram emot att gå ner mina graviditetskilon, även fast det inte är någon stress på något sätt. Man måste samtidigt ge kroppen en chans att återhämta sig. Mycket viktigt! Men vem är inte trött på att släpa på alla extrakilon och 3 kg bebis (eller mer) när man är 2 veckor över tiden liksom...

Ha en härlig lördagskväll!

Fortfarande på hemmaplan

Jag börjar nästan känna mig lite tjatig som fortsätter, men here we go - BF plus 13 idag! ;-)

Än så länge har det inte hänt så mycket här hemma. Jag har bara degat hela förmiddagen och Johan har precis gått upp efter nattens arbetspass. Nu blir det lunch och ett avsnitt av The Shield. Resten av dagen är som vanligt ett oskrivet blad.

Så vi hörs sen!

BF plus 12 - still going strong...

Yes, plus 12 dagar i dag. På söndag har jag gått över 2 veckor och går in i v.43!!!
Visst, vi håller fortfarande tummarna för att hon ska kika ut innan måndag (då vi ska på ultraljud och ev.igångsättning). Men det känns oerhört långt borta. Men så är det - bara att gilla läget.

Bara att ta nya tag

Jag gick och la mig igen vid 08 tiden imorse. Låg och läste en stund och sen somnade jag om och vaknade inte förren kl var efter 11. Balkongdörren stod på glänt så jag hörde hur det regnade ute när jag vaknade. Bestämde mig för att fortsätta läsa i sängen en stund till. Det var precis vad min kropp och mitt humör behövde.

Efter lunch bestämde vi oss för att åka ut till IKEA en snabbis för att kika på soffan som vi ska köpa i samband med flytten till huset. Vi beställde den i samma veva, skönt att ha det gjort. En sak mindre att tänka på när fröken väl vill kika ut. Väl hemma igen så hade min nya mobil redan kommit som jag beställde igår, snacka om snabb leverans. Det gjorde också att humöret är snäppet bättre nu på kvällskvisten :) Johan är ute på cykeltur nu och jag bara degar i soffan. Men i kväll njuter vi av 7e säsongen av The Shield, hemmagjorda hamburgare och naturgodis till efterrätt.

Visningen igår gick föressten himla bra enligt mäklaren. Ny visning är på måndag eftermiddag (det är mycket nu igen, och allt på samma gång som vanligt...) och efter det får vi se hur det blir med budgivning osv. Vi hoppas såklart på en liten vinst.

Tack ALLA för era fina, rara ord.
Tänk att det finns så många fina människor där ute - helt fantastiskt!

BF plus 11

Hej mina vänner!

Här har det inte blivit någon bebis än, inga känningar på att det vore på gång heller. Mer än dom vanliga sammandragningarna/förvärkarna som jag haft så länge nu. Jag måste säga att första veckan gick fort ändå konstigt nog, trots att man bara gick och väntade. Dagarna rullade liksom på. Men nu 11 dagar över tiden, så börjar jag bli lite less. Mitt humör och tålamod börjar ta slut, och en förlossning känns oerhört långt borta. Även fast jag vet att det kan sätta igång när som helst.

Hoppet om att hon vill komma ut innan veckan är över, börjar ta slut. Nu är jag mer inställd på att vi kommer få åka till sjukhuset på måndag. Om det blir så, hoppas jag verkligen att jag blir igångsatt - tror inte jag orkar gå mer än 14 dagar över. Jag är så trött och det är jobbigt, både fysiskt och psykiskt nu.

Stor kram till er alla!

BF plus 9

Kära vänner - här står det still. Ibland blir jag lurad, förvärkarna gör ont och kommer mer regelbundet. Då tänker man: "åh, nu sätter det nog fart - på riktigt". Men nej då, då vänder det igen och stannar av. Besöket hos barnmorskan igår gick fint, allt såg fortfarande bra ut. Proverna var bra, likaså hjärtljuden och sf måttet låg på samma som i onsdags 33. Moa har det gott och trivs ypperligt bra där inne, lite för bra kan man ju tycka.

Om inget händer under veckan nu, så har vi fått tid för ultraljud på måndag kl.10. Då tittar dom på hur stor hon är, hur mycket fostervatten som finns kvar och hur hon mår helt enkelt. Direkt efter det ska vi upp till Spec MVC på förlossningen och träffa en läkare. Beroende på vad ultraljudet visar, så kan det ev bli igångsättning då. Så vi ska ta med oss allting som vi behöver på måndag.

Väntan fortsätter...

Idag ska vi plocka och småfixa här hemma, för imorgon är det visning av lägenheten på kvällen. Förutom det fortsätter vi med att läsa bok, titta på Dexter och vila.

V.42 - bf plus 8 dagar

Tjock, trött & extremt höggravid v.42

Ingen action i natt - däremot mer fart nu på morgonkvisten. Hoppas på att det tar fart under dagen! Vill bara säga att det är så roligt att läsa alla era fina kommentarer! Ni hejar på och peppar, och jag blir så glad över att så många vill följa våran resa och håller tummarna för oss. Det värmer verkligen att läsa ska ni veta!

Kram på er!

BF plus 7

Nej, inte ens lite hästlukt kunde sätta fart på den stöniga ungen som bor i min mage. Men det var i alla fall skönt och roligt att komma ut och titta på hästhoppning, plus att jag fick någonting annat att tänka på för ett par timmar.

Har inte så mycket att blogga om känner jag, vi gör inte så mycket om dagarna liksom mer än att just v ä n t a. Sett klart på säsong 6 av The Shield så nu väntar vi på att den 7e och sista säsongen ska komma till veckan. I stället har vi nu gått över till Dexter. Första säsongen har vi redan sett, så igår köpte vi på oss 2a och 3e. Så mycket film blir det minsann, men det är bra. Orkar inte titta på tvn, dom visar bara dynga egentligen och all reklam gör mig vansinnig!

I kväll ska vi äta pizza och fortsätta med Dexter. Sen ska Johan sova ute på Bonäsudden i natt. Jag känner mig inte ett dugg orolig över det, även fast jag vet att det kan sätta igång när som helst. Men är det så, så är han ju hemma på ett kick igen. Endra kravet är att han har täckning på mobilen, annars får han komma hem igen hehe.

Om inget händer under natten, så har vi tid hos barnmorskan i morgon bitti som sagt. Så får vi se vad hon säger sen. Hoppas ni har en skön och härlig söndag!