Vart går gränsen?

Jag har fått en del frågor om jag kommer skriva någon förlossningsberättelse, visa bilder på Moa osv här på bloggen. Och svaret är faktiskt nej. Jag vill inte blogga om min förlossning, jag anser att det är för privat. Det är någonting som bara jag, Johan och dom som vi väljer att berätta det för, behöver veta. Ingenting som hela världen behöver få ta del av genom bloggen med andra ord.

Angående bilder på Moa, så kommer jag att visa någon bild på henne så ni får se hur hon ser ut, våran lilla prinsessa. Men vi har pratat mycket om det här, Johan och jag, och ingen av oss vill att det ska finnas en uppsjö av bilder på våran dotter på internet. Vi kommer heller inte att skriva så ingående och om henne och hennes utveckling tex. Jag tycker inte att det heller är någonting som hela världen behöver få ta del av. Därmed inte sagt, att jag inte kommer blogga om henne alls. För hon är ju en del av vårat liv och våran vardag så det kommer ju naturligt på så sätt. Jag menar bara att jag kommer att vara sparsam med vad jag skriver om henne.

Jag har medvetet gjort ett val att visa bilder på mig själv och att skriva om en liten del av mitt liv. Mitt barn har inte fått göra det valet och hon har inte bett om att få sitt liv dokumenterat på internet, så att hela världen vet allt om henne och hennes liv. Någonstans så tycker jag att det är ett val som även hon borde få göra själv. Att man ska respektera hennes integritet och låta henne få växa upp ifred.

Jag vet att många inte tänker och tycker som jag om det här, och det respekterar jag. Alla får göra som man själv vill och vart man drar gränsen för sitt privatliv är olika för alla. Men här drar vi våran. Jag hoppas ni förstår hur jag menar och hur jag tänker. Alternativet är ju såklart att göra sin blogg lösenordsskyddad, men just nu vill jag inte det.