Äntligen!

Johan kom hem från jobbet runt 07.30 i morse, då vaknade både jag och bebis. Hon var som tokig där inne och buffade omkring hur mycket som helst. Och ÄNTLIGEN kunde Johan också känna av sparkarna där inne! Fantastiskt och härligt! Hon var så livlig så jag kunde inte somna om. Gick upp och åt frukost och tittade lite på tv, sen bestämde jag mig för att lägga mig igen. Hela familjen somnade om och sov ända tills klockan var efter 13! Snacka om sovmorgon ;-)

Och mycket mera har det inte hänt den här dagen. Jag sov nog så länge så jag blev trött istället, så förutom en snabbis till konsum så har eftermiddagen/kvällen spenderats i soffan.

Igår skickade jag iväg ansökan om HP till FK, så skönt att ha det gjort. Sen kom mina papper från FK också angående föräldrapenningen (bara för att jag bloggade om det häromdagen hehe), så dom är lämnade till chefen så han kan fylla i blanketterna om min inkomst osv. Bara att vänta tills han fyllt i dom, så ska jag skicka in dom så fort som möjligt också. Jag vill gärna ha sånt där ordnat och klart i god tid.

Nu - mackor och oboy!

3 avklarade - 1 kvar

Jag är rätt så nyvaken efter nattens arbetspass, sitter i soffan med datorn och en kopp thé och bara slappar. Har tänkt att göra så resten av eftermiddagen också och samla krafter inför den fjärde och sista natten för denna helgen. Men Johan ska också jobba i natt och då blir det ju som ni vet, lite lättare att gå iväg. Är sen ledig tis, ons och torsdag och jobbar påskhelgen med Johan igen sen. Det gör mig inte så mycket, det är ju storhelg och i dessa tider är alla extrapengar välkomna!


Då var vi som ni redan sett inne i en ny vecka igen, vecka 24. Nu går det undan tycker jag och snart är vi redan nere på "bara hundra dagar kvar". Jag mår faktiskt förträffligt bra just nu! Jag knaprar mina järntabletter och lever på Samarin mot halsbrännan, men förutom det så har jag inget att klaga på. Jo föressten, mina ben och fötter som sväller som ballonger kan jag ju klaga lite över, men det känns ju som småsaker i sammanhanget. Det är mest när jag jobbar och går och står mycket under 10 timmars passen som dom sväller upp. Jag använder mina stödstrumpor flitigt, men det hjälper inte så mycket ibland.


Sen vecka 19 ungefär så känner jag henne varje dag inuti mig. Och för varje vecka som går, så märker man hur mycket mer och framförallt hur mycket starkare rörelserna blir. Hon buffar och sparkar där inne som aldrig förr, och det är helt obeskrivligt fantastiskt. Johan har inte kunnat känna än, det är svårt att hinna med ibland haha. Men hoppas det kommer snart så han också får uppleva detta underbara.


Nu är jag äntligen klar med bilagan till havandeskapspenningen också, så i natt ska vi skriva ut papprena på jobbet och skicka iväg imorgon bitti. Så skönt att äntligen få det gjort, sen är det bara att vänta och hoppas som sagt. Nu ligger bollen hos dom helt enkelt!

V.24 - 116 dagar kvar till BF

Kroppen: Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Du har nu gått upp 5–7 kilo, vissa ännu mer. Det är vanligt med ryggproblem, till exempel att du känner dig trött eller har ont i svanken. Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Skulle det drabba dig får du försöka ta det lugnare och anpassa dig till vad kroppen klarar av. Efter förlossningen är det extra viktigt att inte belasta bäckenet för mycket genom att till exempel bära tungt, på så sätt kan fogarna läka. Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar, livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt.

Barnet: Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.

Det är papper - Papper! Papper! Papper!

Jag känner mig fruktansvärt stressad för tillfälligt. Alla dessa papper som man ska fylla i och skicka till FK gör mig så stressad. Det är det sista jag tänker på innan jag somnar och det första jag tänker på när jag vaknar. Allt som har med jobb och pengar att göra är ju alltid stressande. Jag skickade in mitt moderskapsintyg för lite mer 2 veckor sedan, men har inte hört någonting från dom än. Hur lång tid brukar det ta innan man får hem alla papper egentligen? Att inte veta gör mig stressad och tanke på att dom kanske inte ens har fått det, att det har kommit bort på posten tex gör mig ännu mera stressad. Jag ger det denna veckan också, har jag inte fått hem någonting då får jag ringa och höra med dom så jag får lite koll på läget. Jag avskyr att inte veta vad som händer.

Just nu sitter jag med min ansökan om Havandeskapspenning också. Innerst inne är jag inte orolig över att jag inte ska få full HP beviljad, men saken är den att man vet ju faktiskt aldrig. Har precis fått tillbaka intyget från min chef om att omplacering inte är möjligt, så nu ska jag skriva om hur min arbetssituation ser ut och skicka med det som en bilaga till ansökan. Ska skicka iväg den senast på tisdag, sen hoppas jag att det inte tar alltför lång tid innan man får veta. Jag har inte hört talas om någon på mitt jobb som inte har blivit beviljad, så det vore ju oerhört märkligt om inte jag skulle bli det. Men å andra sidan så har ju konstigare saker hänt. Skulle jag mot all förmodan inte bli beviljad vet jag inte hur jag/vi gör. Jag får skriva så gott jag kan, sen är det bara att vänta och hålla tummarna. Jag vet att man inte kan göra mer. Min chef har ju i alla fall räknat med att jag ska bli beviljad, eftersom han redan ordnat vikarie på min tjänst from 25 maj. Sedär ja, eller så kan man ju vänta tills jag vet om jag ska sluta då eller inte kanske? ;-)

Tänk vad mycket det ska vara med alla papper som ska skrivas, fyllas i, skrivas under av chefen, ansökningar hit och dit etc. Det är minsann inte bara att bli gravid och gå hem från jobbet liksom, haha.

Nu har jag snart jobbar klart för denna helgen, 2 nätter är avklarade och jag har 2 kvar innan det är min tur att vara lite ledig. Börjar känna mig riktigt sliten nu, men ska hoppa in i duschen och försöka rycka upp mig lite. Sen blir det middag och vila innan det är dags att gå iväg till jobbet. Hoppas ni haft en härlig och mysig helg hörrni!

Det växer både här & där

Ja nog växer vi allt, både jag & Moa ;-)

V.23

V.16

Sköna lediga dag

V.23

Det har varit en skön ledig dag. Sovmorgon till halv tolv! Och efter frukost blev det en promenad. Hämtade ut paket som kommit från h&m, lite kläder till bebis och till mig. I eftermiddags blev det ännu en promenad på lagom 5,5 km, solen lyckades tom lysa till och från vilket var skönt. Efter det har jag bara varit hemma och tagit det lugnt. Städat lite och lagat mat, vardagssysslor med andra ord.

Ikväll blir det mys för hela slanten med marängsviss, Halv åtta hos mig och Mauro & Pluras kök.

Imorgon ska jag gå upp tidigt och ge mig ut på en lång morgonpromenad först. Sen är det storhandling som står på schemat och ett besök till IKEA. Vi ska handla lite småsaker till bebisen och sen blir det förmodligen en lunch med kaffe på maten där också. Resten av helgen bjuder enbart på jobb för min del, fredag tom måndag natt är det som gäller. Nu är det inte många nätter kvar för mig att jobba så nedräkningen är i full gång!

Förlossningsplaner

Trots att jag har 123 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum, så har jag redan ganska så klart för mig hur jag vill/önskar att min förlossning ska bli. Jag vill gärna vara så förberedd som möjligt, på vad som ska och framförallt på vad som kan hända. Har precis läst ut boken "Att föda" och jag har en känsla av att jag kommer läsa den ett par gånger till innan det är dags. Det stod mycket information och den gav en bra grund att stå på tycker jag. Så den rekommenderar jag till alla er andra gravida där ute att läsa.

Jag har redan nu bestämt mig för att jag vill föda utan bedövning, ingen epidural till mig alltså. Nej tack! Däremot önskar jag gärna akupunktur, massage, varma bad och lustgas mot den värsta smärtan. Jag vill ha en så naturlig förlossning som möjligt och jag känner mig redan ganska så laddad inför själva förlossningen och ser faktiskt fram emot den. Skön känsla!

Jag har rätt nyss kommit hem från en långpromenad. Idag kändes det mer som höst än vår ute. Gråmulet och duggregnade lite, men lika skönt att vara ute och gå i alla fall. Känner av ryggen en del nu, men desto större anledning att fortsätta röra på mig känner jag. Senare ikväll blir det i alla fall en räksallad, en iskall alkoholfri öl och någon film för hela slanten.

Strömstad sommaren 2009

Glädjande besked

Precis som så många andra säkert har gjort idag, har jag kikat in på skatteverket och tjuvkikat. Glädjande nog har både jag och Johan fått tillbaka en förvånansvärt stor summa på skatten. Förstår egentligen inte hur det kan skilja så mycket från år till år, men det var ett oerhört glädjande besked! Att få ett sådant tillskott till ekonomin bara 1 månad innan bebisen ska komma är underbart!

Snart ska vi åka iväg till Skåre. Som sagt så är det familjemiddag som står på schemat. Mamma hade även hyrt film och inhandlat lite gott till, så det ska bli mysigt. Speciellt en regnig och gråmulen dag som denna.

Hoppas ni mår gott!

Friluftsliv är livet

Idag har vi haft en riktig hemmadag. Sovit länge, städat lägenheten & tittat på lite "Couplings". Ikväll är det bara jag och katterna hemma, för Johan övernattar på Hammarö Sydspets i natt. Bilderna ovan är från i januari när han och Jonas var där över en natt. Längtar tills vi kan ta med Moa ut på sådana äventyr. Hon kommer få uppleva mycket fjäll och friluftsliv den här tösa. Härligt! Ikväll ska jag bara ta det lugnt, titta på lite tv och sen bädda ner mig och läsa nya Amelia som damp ner i brevlådan imorse. Skönt med en tidig kväll.

Imorgon tänkte jag försöka komma upp någorlunda tidigt och gå en långpromenad. Johan kommer hem runt 10 tiden och sen ska vi roa oss med tvättstugan ett par timmar. Eftermiddagen ska vi dock spendera i Skåre. Långpromenad med Chelsea och familjemiddag är planerat. Tisdagar är familjedag och det är så mysigt när man kan ha en sådan "tradition" :)

V.23

I magen:
Hudens pigment tillkommer och även om fostret ackumulerar kroppsfett så sitter huden löst, vilket ger fostret ett skrynkligt utseende. Det händer för att huden produceras snabbare än kroppsfettet. Fostret rör på fingrar, tår, ben och armar och det kan hända att kvinnan känner fosterrörelserna tydligt. Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar hormoner och insulin. Insulin behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler.Om fostret föds nu finns det en liten chans att det överlever med kvalificerad experthjälp och chansen för överlevnad ökar nu för varje dag.

Mamma:
Ju närmare förlossningen du kommer desto svårare kan det bli att sova. Nattsömnen kan bli kort på grund av exempelvis täta urinträngningar, halsbränna och kramp i benen. Kanske ett varmt bad, en kopp örtte, lugnande musik eller en god bok kan hjälpa dig att somna lättare. En del läkare rekommenderar att kvinnan sover på sidan med en kudde mellan benen.Tänk på att inte stressa eftersom det får din puls att öka. När din puls ökar så ökar också fostrets puls. Det kan märkas genom att barnet kan sparka. Prova avslappningsövningar eller vila för att lugna fostret.

Åsså gnäller vi lite mera

Aldrig förr har jag fått så många kommentarer om mig själv, som nu när jag är gravid. ALLA har en åsikt om allting och alla vill väldigt gärna framföra dom också. I all välmening såklart enligt dom själva, men till slut börjar man lessna på att höra på allt. Man talar om hur jag bör må, hur jag SKA må, hur jag ska känna, vad jag kommer att känna, vad jag ska tycka, hur det kommer att bli, vad jag ska äta och dricka, vad jag ska göra, vad jag absolut inte kommer att kunna göra när bebis väl är här osv osv osv. Det tar aldrig slut verkligen.

Och visst, jag förstår att man vill komma med råd och tips, men det är en sak. Och speciellt om man själv ber om råd. Men det blir en helt annan sak när folk ska tala om för en hela tiden hur det är och hur det kommer att bli, för DOM VET MINSANN! Och då utgår dom självklart efter hur det var för dom med graviditeten, förlossning och dom första månaderna. Vad många verkar glömma, är att det är OLIKA FÖR ALLA. Ingen graviditet är den andre lik, ingen förlossning är den andre lik och vi har alla olika åsikter, smak och tycke när det kommer till själva föräldrarollen. Vad som fungerar bäst för dig, kanske inte passar mig/oss alls. Det finns inget rätt eller fel, utan det som är bäst för dig och är också rätt för just dig och ditt barn!

Vad du upplevde under din graviditet, kanske inte jag alls känner igen. Vissa mår jättebra och andra mår jättedåligt, vissa går upp jättemycket och andra nästan ingenting, vissa har stora magar och andra syns det knappt på att dom är gravida osv. Jag är så less på att folk ska tala om för mig hur jag SKA må. Allra värst är det med alla kommentarer om hur man ser ut. Varför tror man att man har rätt att säga precis vad som helst till någon, bara för att personen är gravid? Att kommentera hur mycket man har gått upp i vikt och vilken form magen har och hur stor den är i vilken vecka, måste man självklart också kommentera och ha en åsikt om. Varför tror man att det är helt ok och känna och smeka på min mage, bara för att jag är gravid? INGEN skulle få för sig att ta på min mage på det sättet om jag inte vore gravid! Sluta ta på mig och fråga först om du får för tusan! (och nu syftar jag mest på personer som man inte känner så väl)

Speciellt trött är jag på alla negativa människor (hur orkar man?), som bara öser ur sig hur jobbigt, svårt och tungt det kommer att bli. Hur mycket man måste försaka, hur lite man kommer att få sova, hur jobbig förlossningen kommer att bli. Och för att inte tala om allting som man inte kan göra längre, ojoj den listan verkar vara hur lång som helst för vissa! Men kom igen nu! För det första så behöver jag inte lyssna på era negativa kommentarer just nu, behåll dom för er själva istället. Och för det andra så kan man göra precis vad man vill, det gäller bara att planera lite mera och göra det på ett annat sätt. Och för det tredje, så kommer min förlossning att bli hur bra som helst. För jag vet, att jag är bäst på att föda just mitt barn. Ingen annan!

Det är det lilla som räknas

Igår när jag låg och sov efter nattens jobb, var mina svärföräldrar här på ett snabbt besök. När jag väl kom upp ur dvalan så hade dom haft med sig rosa tulpaner, godis, frukt och ett gäng med nya kläder till Moa. Så himla gulligt av dom och jag blev så glad! Det är inte ofta vi har färska och levande blommor här hemma med tanke på katterna som äter på allt, men när det väl händer så är det ju väldigt trevligt :-)

Idag när jag vaknade vid 08 tiden så regnade det ut. Johan och jag hade bestämt att gå ut på en riktigt långpromenad idag, vilket jag verkligen såg fram emot. Nu 2 timmar senare så toksnöar det istället, det verkligen dalar ner stora härliga flingor. Jag har inget emot snön i sig, men den där långpromenaden känns inte lika lockande för tillfället. Vi får se hur det ser ut lite senare helt enkelt.

Ikväll tänkte vi slå på stort och äntligen komma iväg på bio. Det är många filmer som jag vill se just nu, men vi kommer verkligen aldrig iväg. Det var väldigt längesen vi var på bio sist så det ska bli mysigt. Både jag och Johan vill se nya filmen Green Zone med Matt Damon så den får det bli. Eftersom Johan ska iväg och klättra så fick det bli 21.15 bion, hoppas jag kan hålla mig vaken;)

Och hörrni, om någon av er undrar, så har jag bestämt mig för att pausa från Facebook för en bra tid framöver. Jag har helt enkelt tröttnat på hela grejen, ni måste väl ändå hålla med om att det har spårat ur lite? Nåväl, jag läggar alltså hellre ner än låter det irritera mig. Bloggen däremot kommer finnas kvar och vill ni mig något, så kan man ju prova telefonen - fenomenet som man använde innan Facebook fanns ;-)

Om längtan

Där elden falnar - men fortfarande glöder

Winnerbäck Ransäter sommaren 2008

Igår var Lars Winnerbäck med i Mauro & Pluras kök som visas på kanal 8. Själva program idén är ju hur härlig som helst. Mauro & Plura lagar lite mat, bjuder in 2 sköna gäster, sen dricker och röker man för mycket och snackar en massa fyllestrunt. Jag älskert! Speciellt roligt var det ju igår eftersom Lasse var med, det är ju oerhört sällan som han ställer upp och medverkar i media överhuvudtaget, så när han väl gör det vill man inte missa det. Nu längtar jag oerhört mycket till sommarens turné, tror det blir min 8e konsert med Winnerbäck. Han spelar i stan ungefär en månad efter att Moa är planerad att komma ut. Jag håller tummarna för att allting går som det ska, så vi kan gå dit och njuta. Biljetterna är ju redan köpta och bara ligger här hemma och väntar!

Idag är det äntligen fredag för dom flesta, själv ska jag jobba i natt. Min motivation har sinat rejält och jag har redan lagt ner inombords. Det känns så i alla fall. Men imorgon ska vi hem till Linda, Kristian & Ellen. Trevligt sällskap, middag och alkoholfri öl låter härligt!

Trevlig helg!

Kalastisdag!

Igår började jag dagen med en riktigt långpromenad med Linda & hennes söta lilla Ellen. Vädret var strålande och vi var ute och gick i 2 timmar ungefär, det var ljuvligt! Det är bra att ha Linda som själv är nybliven mamma, att bolla med och trakassera med alla frågor och funderingar som man har. För dom är många kan jag lova er!

Idag hade vi riktig sovmorgon här hemma, vi kom inte ur sängen förren efter 12! Men är man ledig så är man och det gäller väl att sova nu medans man kan, för om 4 månader vet man ju aldrig hur det blir med sömnen ;) Johan är iväg på träning nu och själv ska jag börja göra mig i ordning. I eftermiddag ska vi åka ut till mamma & pappa i Skåre och fira mamma som fyller år idag. Det blir en långpromenad med Chelsea först och sedan familjemiddag och fika på det. Känns som en riktigt bra tisdag!

V.22

V. 22

Redan inne i en ny veckan, v. 22 och nu går det undan måste jag säga. Och jag mår bara fint faktiskt! Längesen jag var illamående, kräktes och var totalt utslagen så det känns underbart. Även fast kroppen är och känns tyngre så är jag betydligt piggare än under dom första 3 månaderna. Humörsvägningarna och hormonerna gör sig ofta påminda dock, ena sekunden skrattar jag och i nästa så kan jag börja gråta för absolut ingenting. Som när Johan kom hem med en stor chokladkaka och jag blev så glad, tills han berättade att den inte var till mig. Jag började tjuta som ett litet barn och skrämde slag på min stackars karl, jag kunde verkligen inte kontrollera mig själv haha!

Jag säger bara HORMONER!! Nästan så jag själv blir lite förvirrad över det hela, men det är inte så mycket jag kan göra åt det. Stackars Johan, han får stå ut med mycket här hemma med mina humörsvägningar, när jag gnäller över att inga kläder passar, halsbrännan och att tuttarna läcker osv. Tur att han tar det med en klackspark i alla fall och vet att jag inte riktigt är mig själv alla gånger nu för tiden :-)

From 25 maj går jag på mammaledigt, vilket på schemat betyder att jag jobbar min sista natt 15e maj. Jag vet att det inte är alls långt kvar (20 jobbnätter för mig för att vara exakt), men ändå känns det som en hel evighet tills dess. Gud vad jag längtar.

Nu har barnet blivit ungefär 19cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 500g. Barnet har fått en dygnsrytm. Det både sover och är vaket. Antagligen är det som mest livligt när du vilar dig. Svettkörtlar har utvecklats och huden är inte lika genomskinlig. Naglarna är fullt utvecklade och fortsätter att växa. Hjärnan växer mycket snabbt och speciellt den del som ligger mitt i hjärnan - germinal matrix. Dess uppgift är att tillverka hjärnceller fram till att barnet är fött och försvinner sedan. Barnets hjärna fortsätter dock att växa fram till fem års ålder.

Nya utmaningar väntar!

Efter att ha jobbat som Sjuksköterska i ett antal år, är det nu äntligen dags för Johan att söka till specialistutbildning! Han ska söka Operationssjuksköterska i första hand, Ambulanssjuksköterska i andra hand & Narkossjuksköterska i tredje hand, & ta tjänstledigt från sin nuvarande fasta tjänst på natten. Jag vet hur mycket han vill detta & jag tvivlar inte en sekund på att han inte kommer in, han har alla förutsättningarna som krävs. Jag är så stolt över honom att han vågar ta steget, att han vill mer här i livet och att han vet att han kan så mycket mera!

Jag vet så många som klagar, gnäller och vantrivs på sina jobb men aldrig gör någonting åt det. Utan man går i samma spår år ut och år in och fortsätter klaga och sucka. Man skyller på ditten och datten, och för många är argumentet att man har fast jobb och fast inkomst som gör att man hellre väljer att stanna kvar i sin dåliga jobbsituation. Gud vilket slöseri med tid och framförallt LIV! Det finns många olika lösningar som man kan prova, dessvärre har folk alldeles för många dåliga ursäkter för att låta bli. Så dom fortsätter att sucka och klaga, år ut och år in...

Man måste våga för att vinna!

Mallorca Maj 2009

Idag längtar jag tillbaka

Jobbhelgen är framför oss

Idag har vi varit lediga båda två, så vi började faktiskt dagen med en ordentligt lång sovmorgon. Vi hade planerat en tur ut till Skutberget, men det var mulet och kallt så vi åkte och handlade istället. Solen kom dock fram under eftermiddagen så då blev det en promenad på ett par sköna km. Sol och frisk luft mår man alltid bra av verkligen! Johan är iväg och klättrar nu ett par timmar och själv bara myser jag i soffan med lite thé och tar det lugnt. Sen blir det middag, ikväll ska vi äta god sallad, räkor och färsk baguette - mums säger jag bara. Så enkelt, nyttigt och gott! Och självklart veckofinal i "Halv åtta hos mig", så himla härligt program.

Fredag: Sovmorgon. Skivstång mellan 16.30-17.30. Sen jobbar vi natt 21-07.
Lördag: Promenad på em. Nattjobb 21-07.
Söndag: Pass på friskis eller långpromenad. Jag är ledig men Johan jobbar en natt till.

Moa

Första bilden på våran dotter Moa!

Hjärtljuden

I går var vi hos barnmorskan igen. Fick moderskapsintyg som jag ska skicka iväg till Försäkringskassan idag, vi gick igenom mina provsvar som såg bra ut förutom att jag hade för lågt järnvärde. Dags att börja äta järntabletter med andra ord. Jag tog också upp den här magsmärtan som jag hade häromdagen/natten. Och hon blev lite orolig och sa att det inte alls lät bra, men eftersom jag inte haft några känningar efter det så ska vi avvakta. Jag berättade också att jag ska förändra min jobbsituation lite, vilket hon tyckte var mycket bra. Hon gillar nämligen inte att jag jobbar natt, speciellt inte med det yrket som jag har. Det är ju faktiskt inte naturligt att man jobbar natt vanligtvis, människan är ju gjord för att sova då, och nu som gravid är det ännu tyngre och jag märker att jag inte mår alls bra av det. (Gravida som jobbar natt löper dubbel så stor risk för att drabbas av sena missfall).

Sist men inte minst, så fick vi lyssna på hjärtljuden för första gången! Det var så häftigt och det dunkade på bra där inne, det lät jättebra också som skönt var. Det är så overkligt fortfarande, att det ligger en person där inne med ett hjärta som slår så hårt. Ofattbart men fantastiskt! I dag ska jag också börja skriva på min ansökan om Havandeskapspenning också, vilket jag redan bävar för. Men det vore skönt att kunna skicka in det så fort som möjligt, det är ju faktiskt bara ca 2 månader kvar tills det är tänkt att jag ska sluta jobba.

Våra missar är ju hemma igen efter ett par veckors vistelse hos Johans föräldrar. Det första dom kollade in var barnvagnen som inte fanns här hemma när dom åkte. Nu har dom tagit över den och sover och ligger där och myser varje dag tillsammans :-)

6e graviditetsmånaden - V.21

Nu väger fostret cirka 360 gram och är ungefär 27 centimeter långt från hjässa till häl. Ögonbryn och ögonlock är fullt utvecklade och fingertopparna täcks av naglar. Barnet kan suga på tummen eller fingrarna, kan knäppa händerna och kan skaka hand med sig själv. Han eller hon kan känna smaken av bittert och sött - om man sätter till ett bittert ämne till fostervattnet slutar fostret att svälja men om man sätter till ett sött ämne sväljer det fortare än i vanliga fall. Kan reagera på starkt ljus och ljud men också på behaglig musik.

Nu är det full fart!

Moa lever verkligen loppan där inne! Jag känner hennes sparkar och rörelser titt som tätt, en mäktig men samtidigt en annorlunda och nästan en konstig känsla. Jag har en liten människa inuti min kropp med armar och ben! När jag tittar på min mage som växer har jag fortfarande svårt att förstår att hon ligger där inne och att hon snart finns här ute hos oss. Magiskt!

Jag jobbade i natt och det var lugnt på avdelningen, men redan innan halva natten gått så fick jag fruktansvärt ont i magen och det liksom strålade ut och värkte i ryggen. Kunde nästan inte gå upprätt, så himla obehagligt. Det höll i sig resten av natten och när jag vaknade idag efter enbart 4 timmars sömn, så hade jag fortfarande lika ont. Jag har sjukskrivit mig lö & sö natt, nu är det enbart vila som gäller och jag hoppas det släpper snart. Johan ska ha killkväll här hemma, pappagruppen som han så fint kallar det :-) Tror dom behöver lite egentid så jag ska åka hem till mamma och pappa och ha det skönt där. Middag, snask och vila på soffan blir det för min del ikväll.

Från A till Bebis

För ett tag sedan så köpte jag denna bok som är skriven av Ann Söderlund & Hannah Rosander. Jag läste ut den bara på ett par dagar, den gick inte att lägga ifrån sig. Jag säger bara - LÄS DEN!

Att vara gravid är en kroppslig och mental berg-och-dal-bana, och frågor av alla möjliga slag hopar sig - frågor som de flesta gravidböcker slätar över med ett "Allt är normalt, lilla vän". Hur blir sexlivet när man är gravid? Vart tog alla vilda vänner vägen? Kan barnet bli en hårig apa om gravida mamman äter vitaminer? Om man varit brakfull fem gånger innan man fick reda på graviditeten, har det skadat bäbisen? I På smällen - från A till Bebis delar Ann Söderlund och Hannah Rosander med sig av oumbärliga tips, råd och hemlisar från sina graviditeter.

V.20 (19+3)

V.20 med Moa i magen - halva vägen kvar tjejen!

Lindex

Lindex har verkligen ett bra utbud på barnkläder, dom här två ligger och väntar på lillan när hon kommer. Just nu får man också 30% rabatt på valfritt babyplagg om man handlar på nätet. Gjorde en liten beställning igår på en jeansklännig, 5 bodys i olika färger och ett par byxor. Perfekt när dom har "ta 3 betala för 2" också!

Halvlek

Efter många om och men, så har vi äntligen kommit fram till ett beslut. Inte lätt när man ena dagen känner si och andra dagen känner så, men nu har vi ändå kommit fram till att vi kommer att bo kvar här ett tag till. Karusellen med försäljning av våran lägenhet skulle precis dra igång när vi började ångra oss. Vi har pratat mycket om det och även fast vi har velat mycket fram och tillbaka så är vi nu nöjda med vårat beslut. Nu har vi lagt det åt sidan och kommit fram till att det får bli ett senare projekt istället.

Något som vi mer pratar mycket om här hemma just nu är namn. Om det hade varit en pojke som bodde i min mage, så hade vi redan vetat. Det namnet var bestämt sedan en tid tillbaka, men nu vet vi ju att det kommer bli en flicka och då får man börja tänka om. Det finns otroligt mycket fina och söta namn, men man måste ju tänka på att det inte bara ska vara "sött och gulligt" när dom är små utan att namnet även måste passa senare i livet. Hörde tex om ett par som ville döpa sin dotter till Tingeling - och jag kan verkligen inte förstå hur man kan göra så mot sitt barn? Vi har haft en sisådär 5-6 namn som vi verkligen gillar och nu har vi nog lyckats komma fram till en liten kompromiss minsann. Men det är inte det lättaste när båda vill ha sin vilja fram, men nu känns det rätt!

Nu är jag i vecka 20 och halva tiden av graviditeten har redan gått. Det är snart 4 månader sedan som vi fick reda på att vi skulle bli föräldrar, herregud vad tiden går fort! Jag mår bra, illamåendet kommer ibland fortfarande men annars är jag mycket piggare. Nattjobbet känns otroligt tungt, men till veckan ska jag söka Havandeskapspenning sen är det inte allför länge kvar tills jag får gå hem. I söndags kände jag första sparken! Jag har känt rörelser innan men nu var det en ordentlig kick som hon fick in - jag säger bara WOW! Obeskrivlig känsla.